Long time no blog…

Längesen jag bloggade. Är verkligen en periodare när det gäller det. Sitter i baksätet på väg hem från Katrineholm. Idag har vi klarat av två gig med Alcazar. Nu vill jag bara hem till min dusch och min säng. Upp tidigt imorrn bitti och hämta barnen hos min kära mor och far och skjutsa min kille till flygplatsen. Så några timmars sömn vill jag ha.

20140405-234600.jpg

20140405-234812.jpg

20140406-000209.jpg

Den där platsen….

Jag vet att man ska leva i nuet och uppskatta allt runt omkring sej och bla bla bla. Men just idag är längtan att vara någon annanstans stark. Trots att solen faktiskt skiner idag och att jag faktiskt börjar inse att det en gång snart kanske blir varmt och skönt . Kunde inte be om bättre sällskap heller. Har mina barn här och vi har precis ätit frukost.

Så om jag knäpper med fingrarna. Vart skulle jag flyga iväg till för plats? Jag vet exakt var.

Jag skulle landa bredvid en ko på Agonda Beach i Goa Indien. På den stranden går korna fritt och är heliga. På den stranden finns det lika många yogaställen som Pippi Långstrump har fräknar i ansiktet. På den stranden kan man äta den bästa Chicken masala jag någonsin smakat. På den stranden hittar man skugga under tunna skira tyger som hänger.

På den stranden ser man varje kväll solnedgångar som får dej att chippa efter andan. På den stranden ler alla vänligt till varandra och hälsar glatt när man möter ett okänt ansikte.

20140322-102043.jpg

20140322-102122.jpg

20140322-102211.jpg
På den stranden kan man åka ut med en fiskebåt och se delfiner leka i soluppgången.

Jag är kär i den platsen och allt det som kommer med den.
Om du kunde knäppa med fingrarna och vara någon annanstans , vilken plats hade du valt?

20140322-102413.jpg

20140322-102609.jpg

20140322-102747.jpg

Idag drömmer jag mej tillbaka….

20140322-103035.jpg

20140322-103058.jpg

20140322-103530.jpg

På väg hem från Sälen…

Nu är det bara 6 timmar kvar. Tills vi är hemma alltså. Det är tidigt och solen är framme. Tippar på att det är ett par plusgrader I alla fall. Men det kan va hur kallt eller inte som helst jag bryr mej inte. Jag sitter i en varm bil.
Vaknade 4.30 och kunde inte somna om. Ni vet när tankarna tar över och hjärnan liksom spinner loss HELT i onödan. Jag menar, vad kan man göra åt saken mitt i natten ändå? Och 99 gånger av 100 är det ändå bullshit-grejer som plötsligt blir tok-viktiga av någon anledning just då. Kl 4.30 ?

20140321-073049.jpg
Det blir gourmetfrukost på Statoil idag. Igår var det frukost på Gatwick och idag på Statoil i Mora. Imorrn blir det frukost med barnen hemma igen. Det har gått en vecka. Tänker göra amerikanska pannkakor med lönnsirap bara därför och skämma bort dom riktigt ordentligt. Och ikväll är det bara vi. Längtar.

20140321-083056.jpg
Trodde aldrig att jag skulle klara av att ha mina barn varannan vecka när jag och deras pappa separerade. Såg det som en omöjlighet. Nu har jag äntligen lärt mej att inte känna skuld över att jag inte är med dom hela tiden och att dom har två hem. Nu har jag insett att det faktiskt är ok för mej att ta hand om mej själv ibland oxå och följa mina egna mål och drömmar. Utan att få känslan av att jag försummar dom på något sätt.

Och om jag har möjligheten så tar jag dom med, som när vi åkte till Thailand och öppnade showskolan i januari. Det var min dröm att kunna ta dom dit och låta dom gå i skola där. Det var bland det bästa vi någonsin gjort.

20140321-084153.jpg

20140321-084518.jpg

20140321-084707.jpg

Slår ihjäl tid…

Hotellrummet. Tvn är på jag har en pappmugg med kaffe bredvid mej i sängen. Fjärrkontrollen och jag slår ihjäl tid innan det är dax att giga här i Sälen. Kom hem från ett vårigt U.K imorse till 2 plus i ett slaskigt och blåsigt Sälen och har avverkat soundcheck så nu är det bara att vänta in att kl blir 23.05. Då kommer våran ljudtekniker / Turneledare Jonas och hämtar upp oss.

20140320-221243.jpg
Ser fram emot att få krypa ner i den fluffiga hotellsängen eftersom det blev ett tidigt flyg i morse. Just det. Det ser jag fram emot. Men först lite Poporkester gig!

20140320-221826.jpg

En annorlunda begravning…

Igår var en omtumlande dag. Vacker, sorglig och fantastisk. Gråt och skratt. Dans och drinkar. Då vi firade Francines liv här på jorden. Hon dog alldeles för ung lördagen den 8 mars.

Jag träffade min pojkväns mamma för första gången för ett år sedan. Hon var sprudlande och full av liv. En mycket vacker och väldigt spirituell kvinna med glittrande ögon och smittande skratt. Full av liv och kärlek. Jag älskade henne från första stund.

Igår var det begravning. En väldigt fin begravning fylld av sorg såklart men främst glädje och uppskattning över den tid hon fanns här på jorden. Sen var det fest med familj och vänner natten lång! Hon hade önskat en drag Queen som sjöng på begravningen så våran kompis Daniel som är med i Pricilla på Göta lejon flög över från Stockholm (min kille är engelsman ) och sjöng Enough is Enough med mej. Låten hade hon själv valt….

Tack för att jag fick lära känna dej Francine du var en inspiration för mej och många andra. Hade sett fram emot att lära känna dej mer men vi får snacka igen när jag dör. Då ses vi igen.

20140319-175715.jpg

20140319-175740.jpg

BB King och Vietnam veteraner…

När vi gick på scenen igår på Bygget i Åre slogs jag av värmen. Packat med folk som redan bar svettiga från att ha dansat. Inte för att jag har testat men jag kom att tänka på Bikramyoga. Bikram-disco? Det var precis vad vi skulle ha.

Efter första låten dröp vi av svett. Det gjorde publiken oxå. Skrålande, dansande glada människor. Vilket jobb man har. Rolig spelning i Åre. Precis som det brukar vara.

Jag brukar alltid stanna en extra dag för att åka skidor men den här gången blev det inte så tyvärr eftersom vi var tvungna att åka hem och jobba. Jag ÄLSKAR att åka skidor och måste göra det minst en gång varje år. Min kille är från England följde med till Åre förra året och det var första gången han åkte skidor! He Did REALLY Good. Jag var imponerad och han älskade det oxå.

När jag hade tagit studenten packade jag min väska och åkte till Colorado för att åka skidor. Jag var nitton och sugen på att komma ut och se världen. Jag hade hört om en skidort som hette Winter Park där en kompis till mej hAde varit. Han bad mej ta kontAkt med folk han hade lärt känna när han var där. Jag skrev ett BREV. (Ja, ni hörde rätt. Vaddå e-mail . När jag var liten skrev man brev!!!) och frågade om dom hade något jobb till mej. Svaret blev. ”Kom hit så får vi se vad vi kan hitta åt dej”. Så jag bokade ett flyg till Denver Colorado och började en resa som jag ärligt kan säga präglat vem jag blev som vuxen och förändrade mitt liv.

Minns att jag hoppade på en shuttlebus och åkte högre och högre upp i bergen. Upp för berg ner i dalar i kringliga vägar i bästa ”The shining” andan. Nära där jag var fanns t om hotellet där ”The shining” spelades in så det var liksom den och Så lite ”twin peeks” anda över denna lilla skidort Winter park där jag skulle tillbringa en hel säsong.

Jag kom dit i oktober då säsongen börjar och skulle stanna till april var det tänkt.

Två stora siberian huscies vaktade entrén när jag kom och föreståndaren var smal och gänglig och hette Mark.
Jag fick bo i en trästuga i ett litet rum med en annan svensk tjej. Hon hette Annika. Trähuset bestod av fyra rum . Två uppe och två nere. I rummet mittemot bodde två killar från Texas Matt Goodlove och Tim.

Ner för trappan bodde två hippies från Savannah Georgia som hette Preston och Rob. Om dom skulle vara från en film skulle dom komma från Kubicks ”clockwork orange” mixat med ”Woodstock”.

Uppe i restaurangen jobbade en dansk tjej som hette Karin. Restaurangens chef hette Jill och var en riktig ragata med hes röst som rökte konstant. Hon var alltid sur och taskig mot sin man som var alldeles för kort för sitt eget bästa.

Hon styrde med järnhand och när hon inte såg, eller var där var hennes man den mest omtänksamma och roliga chefen man kunde ha och alla älskade honom.

För övrigt var det ett några sargade Vietnam veteraner, en professionell snowboardåkare, (han jobbade i receptionen och blev en nära vän), en extremt fåfäng surfkille som hette John från Daytona beach, två studenter från Sydafrika och några andra original som jobbade med mej på hotellet.

Jag jobbade i frukosten och städade hotellrummen eller lägenheterna som dom hyrde ut. Vi åkte runt i en van jag och dom två hippiesarna från Georgia.

En gång bodde BB King i en av lägenheterna. Han hade haft en spelning. Vi hittade ett och annat när vi städade dagen efter kan jag säga.

Men framför allt; så åkte vi skidor. Varje dag. Efter jag jobbat klart på frukosten åkte skidorna på.

Det var ungefär det längsta sidospår jag tagit . Och en liten del av min vistelse i USA fick ni bara för att jag skulle berätta varför jag gillar att åka skidor? Ja, så kan det gå när man har lite tid över.

Anyway. Jag skulle lätt kunna skriva en bok om alla sjuka saker jag var med om där i den där ”twin peaks” byn. Och alla människor jag träffade och alla knasigheter vi gjorde.

Någonstans i min källare ligger min dagbok som jag skrev när jag var där.

Kanske är dax att damma av den nu …

20140316-200644.jpg

Pall-plats!

Inte dåligt för ett band som har funnits i över ett decennium. Discon dör aldrig och inte Alcazar heller ;)
Det är 5 e gången med Alcazar i melodifestivalen. Alla gånger har en speciell plats i mitt hjärta.

Första gången var 2003. Jag hade precis fått besked att jag var gravid med min son Neo. Mitt första barn.
Vi hade oxå bestämt att vi skulle ta med Magnus Carlsson som fjärde medlem i bandet och vad kunde vara bättre än att få presentera den nya bandkonstellationen i melodifestivalen? Det året kom vi till final via andra chansen med låten Sinner nor a saint och kom på en tredje plats i finalen det året.

Där och då sa det pang! Och vi har aldrig jobbat så mycket med Alcazar fr om det året. Både i utlandet och, på en ny marknad, nämligen för en svensk publik som inte hade tagit till sej Alcazar tidigare. Vi började utomlands och det kändes skönt att äntligen ”komma hem” och giga på hemmaplan.

Neo föddes och vi hade 280 spelningar det året. Hans första levnadsår. Fråga mej inte hur det gick. Men det gick!

Alcastar 2005 var vi i alla i en kaotisk del i våra liv och försökte väl bara hitta ett fokus och en glädje i att jobba. Det var mycket. Under lång tid och vi var trötta. Det kändes som allt gick på rutin och den riktiga kärleken och passionen för vårat Alcazar hade falnat. Trots det kom vi återigen till final via andra chansen. Jag tror placeringen blev femma det året. Alcastar är fortfarande en av mina personliga favoriter av våra låtar. Älskar det enkla budskapet i texten och den ger mej alltid extra energi på scenen. Det var första gången vi kom ur en discokula. Vi sålde kulan för 8000 spänn. Dom som köpte den fick inte in den i sina lokaler och den fick stå utanför och rosta tills dom skrotade den. Det blev en dyr historia för dom. Bara frakten gick på 15.000 spänn ner till Köpenhamn.

Stay The night 2009. Första gången med Lina! Våran comeback som trio igen efter ett längre och väldigt välbehövligt uppehåll. Hela processen från låt till scenshow gick så lätt och alla bitar föll på plats. Vi gick direkt till final från Scandinavium det året . Vi kom femma i Globen. Men det var en seger i sej eftersom gensvaret blev enormt och det var kul att sätta igång igen. Att få köra en resa till med vårat Alcazar och denna gången med Lina!

Headlines. Var det 2010? Minns knappt. Vi var alldeles för heta på gröten och skulle ha fortsatt i dem sköna vågen från stay The night. Varken låt eller framförande kändes tillräckligt bra och hela processen kändes oskön. En av de gånger när det inte har varit en skön och enkel process. Det finns ett citat som brukar använda mej av ”är det lätt så är det rätt”. Är det tvärtom bör man tänka två gånger : ”är det här verkligen rätt väg att gå” ? Vi gjorde inte det då. Men såklart kom det mycket positivt ändå ur det året. Man lär sej.

2014 Blame it on The disco. Gången där allt har känts rätt från början till slut. Efter att ha hittat mellognistan i mellanakten förra året som vi gjorde tillsammans med Danny föddes ett ja till att vara med i Sveriges största underhållningsprogram igen.

Låten lät vänta på sej. Men till slut kom den. Fredrik Kempe hade skrivit en Alcazar låt. ” Såklart vi kommer och lyssnar” blev svaret i telefonen när Fredrik hade ringt. Jag ljuger inte om jag säger att alla vi tre höll tummarna hårt att det här skulle vara bra för det var våran sista chans tidsmässigt att hinna lämna in låten och få besked om vi fick vara med eller inte. Direkt när låten satte igång började alla tre hoppa och jubla i soffan! Ja! Där var låten som vi väntat på.

Hela processen med allt vad det innebär att göra ett nummer har gått så lätt. Allt från didcobollen i taket till koreografi och kläder. ”Är det lätt?..,

Då är det rätt!
Nu börjar ännu än spännande Alcazar-resa. Vem vet vad som händer? Först ska vi spela in ny musik så ni får nåt att parta och dansa till.

Ni följer väl med?

Tack alla ni alcastars som röstat och som finns därute! För att ni tog oss ända upp i täten på en tredjeplats.

”Everybody is a star. Be proud Of WHO you are. ”

20140310-153402.jpg

20140311-080118.jpg

20140311-080200.jpg

20140311-080236.jpg

20140311-080454.jpg

20140311-080540.jpg

20140311-080608.jpg

Stora dagen är här!

Skön start på den här dagen. Min kille gick bort till mitt favvohak och köpte frukost. Allt det där som jag gillar; äpple och ingefärajuice, chailatte med soyamjölk och turkiskt yoghurt med nötter och färska hallon. Alltså; My idea of heavenly breakfast!

Om 40 min kommer taxin och dagen som jag så länge längtat och sett fram emot så länge startar på riktigt. Arenan kommer vara proppfull och vi kommer springa från catwalken på snabba små ben och upp i våran discoboll och göra vårat livs bästa framförande. Så kommer det att bli! Sen hoppas jag att den passion och den glädje vi känner strålar ut till er hemma i tv-sofforna och i hela Friends arena.

20140308-110237.jpg

20140308-110259.jpg

20140308-110316.jpg

Vi har förberett oss för dessa tre minuter så länge. Ikväll ska vi bara njuta av varenda sekund.

20140308-110748.jpg
Håll tummarna och rösta järnet!

Vi ses i rutan ikväll !

Long. live . Disco.

God morgon!

Känner mej pigg idag och lycklig. Trots att det blev många fantastiskt goda drinkar igår kväll och jag kanske borde ha mer ont i huvudet än jag har. Jag tänker inte känna efter utan tänker gå upp ur sängen och masa mej till träningen så småningom.

Today i am thankful.

20140301-091431.jpg
Armband från http://budtorose.se/sv !
Mycket fint där. Check it out!

Ha en härlig lördag sköna människor!

20140301-092047.jpg

Alcazar gör stan..

Inte ofta på sista tiden men ibland får vi till en bandkväll då vi alla tre går ut och unnar oss en helkväll på stan.

Det har gått i ett nu sen jag kom hem från min showskola på Koh lanta. Rep, fix, träning, sånglektioner och fokus på melodifestivalen . Utöver det måste tiden räcka till familjen. Mycket mer tid för annat finns inte. Alla vänner är liksom på hold nu en stund ich jag hinner inte se dom alls just nu. Men dom är vana och dom vet att när mello är klart så blir det inte lika hysteriskt.

En annan viktig del i allt är att jag, Andreas och Lina behöver få göra något annat än att bara stå i replokalen och jobba. Därför är denna kväll extra viktig för oss! Att bara umgås och ha kul tillsammans, få slappna av och bara ha kul utan måsten. Bara vi tre. Den kvällen är jag på väg till nu. Sitter i taxin nu.

20140228-185308.jpg

Idag har vi varit kreativa och ni får snart se på instagram vad vi haft för oss. Det här är från idag

20140228-185506.jpg

20140228-185535.jpg

20140228-185613.jpg

20140228-185710.jpg

Nu är jag här! Två på bollen!

Andreas var först på plats sånt väntar vi in Lina!

Ha en trevlig kväll alla!

T